Sammanfattning InledningÖvningen rondat används för att rotera kroppen 180 grader kring den longitudinella axeln. Rondaten utförs för att gymnasten efter en löpansats ska kunna utföra övningar där kroppen förflyttar sig bakåt. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka och jämföra tekniken i en rondat med lågt och högt poängavdrag som genomförs med trupp gymnastikteknik samt med Artistisk gymnastikteknik. FrågeställningarFinns det någon skillnad i valda utförandefaktorer i en rondat med lågt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster?Hur korrelerar valda utförandefaktorer med domarens subjektiva bedömning av rondat med lågt och högt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster?Hur korrelerar valda utförandefaktorer med varandra i en rondat med lågt respektive högt poängavdrag utförd av truppgymnaster och artistiska gymnaster? MetodI studien har en kvantitativ mätmetod använts. 11 artistiska gymnaster och 8 truppgymnaster deltog vid studiens testtillfälle. Vid testtillfället genomförde varje gymnast ansats-inhopp-rondat-flickflack fyra gånger under domarbedömning samt videofilmning med höghastighetskameror. ResultatEn skillnad mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster vad gäller vissa avgörande utförandefaktorer registrerades i studien.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom Artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

På Svenska Gymnastikförbundets begäran har detta projekt gjorts som ett koncept för dem att ha som utgångspunkt i diskussioner med såväl föreningar som politiker i frågan om gymnastikens behov av anpassade idrottsanläggningar.En användarstudie av gymnastiken, samt flera discipliner, har gjorts och stått som utgångspunkt för anläggningens utformning. Därtill har även en utvärdering av flertalet befintliga hallar som används för gymnastik gjorts för att motivera beslut gällande anpassningar som lyfter anläggningens utförande i jämförelse.Arbetet kommer ge en skriftlig rapport och en digital modell av anläggningen. Modellen presenteras i form av ritningar och visualiseringar..

Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska aktivitet. Syftet var att få kunskap om betydelsen av barns fysiska aktivitet i och utanför förskolan, samt att få reda på hur aktiva barn är. Vi har använt oss av enkätundersökningar som riktar sig till pedagoger och föräldrar, stegräknare som vi har fäst på barnen och så har vi haft samtal med barnen. Resultatet av enkätundersökningarna visar att både pedagoger och föräldrar är medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha använt stegräknare är att barn är mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jämfört med om de är inne i förskolan.

Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.

This study is comparing curriculums in Physical Education between Sweden and Finland. The comparison was done based on former curriculums and previous research. Results from previous research showed differences between countries and curriculums. The aim of the study was to find out if and why there were differences between the current curriculums based on goals and sports. The method was a literature analysis.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelåg någon skillnad mellan två elitlag med avseende på fysisk kapacitet. Frågeställningar: Vilka fysiska krav ställs på kvinnliga truppgymnaster under träning och tävling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster från två olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvärdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthållighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. Båda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera år, det ena laget har vunnit flera SM-tävlingar och tävlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig på tredje till sjätte plats på SM.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga svenska rytmiska elitgymnasters hoppförmåga samt se om ett spänstträningsprogram kan förbättra hoppförmågan hos dessa gymnaster.BakgrundRytmisk gymnastik är en idrottsgren endast för kvinnor där gymnasten arbetar med kroppen och ett handredskap tillsammans med musik. För att nå framgångar i rytmisk gymnastik behöver en gymnast ha förutsättningar och en stor förmåga i rörlighet, styrka, spänst, koordination, balans och kroppsbyggnad. Rep, tunnband, boll, käglor och band är de fem handredskap som används inom rytmisk gymnastik. Kravanalysen för rytmisk gymnastik är en dokumentation för hur en gymnast ska tränas från grunden och visar vilka fysiska och psykiska krav som ställs på en rytmisk gymnast. I kravanalysen finns det testvärden på olika tester inom flexibilitet, styrka, god balans, snabbhet och spänst som är baserade på resultat från internationella toppgymnaster.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom Artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom Artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom Artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom Artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne. Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven kvantitativ enkätundersökning.

Ett studieområde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan påverka på både individ- och organisatorisk nivå. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. Påverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? Ansåg skolkuratorerna att de fick använda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett självskattningsformulär och en intervju var de metoder som användes i studien.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen?MetodVi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %.